Fetischism.info är ett initiativ för information och upplysning kring fetischism. Syftet är att tillgängliggöra information om den fetischistiska sexualiteten normmedvetet och icke-andrafierande.

Texten uppdateras löpande och finns både som nerladdningsbar PDF och för läsning direkt på webbsidan fetischism.info. Texten underhålls av David Nilsson-Jatko, genusvetare inriktad på fetischism och queerteori (Stockholms universitet). Senaste uppdatering 2022-01-21.

Ladda ner PDF (2022-01-21, 349 kB)    🛈 Citera och referera

Citera

Du får gärna citera och återge information från den här texten. När du gör det får du gärna ange Fetischism.info som källa. Om du skriver ett akademiskt arbete kan du referera enligt följande:

Referera enligt Harvardsystemet

I text:

(Nilsson-Jatko, 2022)

I referenslistan:

Nilsson-Jatko, David (2022). Fetischism.info. https://fetischism.info [2022-01-21].

Författarens namn
Verkets årtal
Verkets titel
Webbsideadress
Datum då du hämtade informationen

Läs mer om att referera

Kort sammanfattning av fetischism

Bakgrund – att förhålla sig till ämnet

Grunden

Inre upplevelse

Fetischer

Uttryck och behållningar

Identitet och läggning

Litteraturförteckning

Noter

Kort sammanfattning av fetischism

Fetischism avser sexualitet som kännetecknas av att en person har förmåga att uppleva attraktion och åtrå till någon sak, något annat än kön. Den centrala fetischeringen innebär att saken, fetischen, för den individuella fetischisten förknippas med känslor, fantasier och begär. Fetischism kan ta många olika uttrycksformer och kan ha att göra med sexuell praktik, partnerpreferens, sensualism, personlighetsuttryck och identitet i olika grader för olika personer.

Bakgrund – att förhålla sig till ämnet

Den här skriften handlar om sexualitet, vilket inte är liktydigt med sexpraktiker utan berör mer än så: Filosofen och idéhistorikern Michel Foucault beskrev sexualiteten som ”en genomgripande livskraft, ett sätt att leva, ett meningsskapande driv”. [1] Världshälsoorganisationen (WHO) beskriver den på liknande sätt:

”Sexualiteten är en integrerad del av varje människas personlighet … Den är ett grundbehov och en aspekt av att vara mänsklig … [Den] påverkar tankar, känslor, handlingar och gensvar och därigenom vår psykiska och fysiska hälsa”
Världshälsoorganisationen (WHO) [2]

Att prata om fetischistisk sexualitet har varit förenat med utmaningar eftersom information om fetischism har varit svårtillgänglig. Många sexuella minoriteter drogs länge med att saklig förståelse hindrades av att de under 1900-talet beskrevs med ett särskiljande och främmandegörande patologiskt språkbruk istället för de allmänna, neutralare begrepp som traditionell sexualitet haft privilegiet att beskrivas med. Även om många minoriteter – homosexuella, fetischister och andra – inte längre är föremål för formell patologisering så dröjer sig skildringar av fetischismen ofta kvar i ett äldre exkluderande språkbruk som hämmar förståelse. Detta, som kan kallas en post-patologiserad situation, resulterar både i ett tillgänglighetsproblem vad gäller information om fetischism och i en samhällelig omedvetenhet om bredden av mänsklig sexualitet. Syftet med denna skrift är att tillgängliggöra genom att återge fetischism utifrån konventionella och icke-särskiljande sexualvetenskapliga begrepp, så att det kan gå lättare att anlägga perspektiv på sexualiteten.

Andra betydelser av ordet fetischism

För att kunna förhålla sig till fetischismen krävs medvetenhet om att ordet ”fetischism” förekommer i fyra olika sammanhang med fyra olika betydelser. Denna skrift handlar om fetischism i den etablerade sexualvetenskapliga (sexologiska) betydelsen. Det avser en specifik sexualitet, som kännetecknas av ett specifikt begär och som ger en specifik situation. Ordet fetischism förekommer dock även i tre andra sammanhang, med andra betydelser:

En grundförutsättning för att kunna förstå och förhålla sig till fetischism i den vedertagna sexualvetenskapliga bemärkelsen, som denna skrift handlar om, är att hålla isär den från det antropologiska begreppet, det ekonomiska begreppet och den lösa kulturella diskursen.

Grunden

Fetischism avser sexualitet som kännetecknas av att en person har förmåga att uppleva attraktion och åtrå till någon sak. De tre nödvändiga delarna i attraktionsrelationen – personen, relationen och saken – benämns med följande begrepp: En fetischist fetischerar en fetisch.

Det centrala i fetischismen är fetischeringen; hur kärleken till en specifik sak gör att den ”lyfts” från att bara vara en sak med rent materiella egenskaper till att för den individuella fetischisten bli tillskriven laddning och förknippad med känslor, fantasier och begär. Detta kan uttryckas som att fetischen transcenderar det materiella i mötet med fetischisten. Ifrån detta, hur saken i fråga upplevs som något ”högre”, som ett nästintill magiskt föremål för dyrkan, har sexualiteten fått sitt namn: Ordet fetischism kommer via franskans fétiche från portugisiskans feitiço som betyder förtrollning. [7]

Fetischen är den sak som är föremål för fetischeringen, där saken är något annat än kön (könad kropp) som den traditionella sexualiteten har sin utgångspunkt i. Sedan tidiga återgivanden av fetischism har ämnesforskare pekat på att den traditionella könsattraktionsbaserade sexualiteten och fetischismen fungerar på liknande sätt och har menat att könsattraktionsbaserad sexualitet är ett komplext resultat av samma slags mekanismer som fetischism – men att det materiella fokuset skiljer sig. [8]

Även om en individ kan identifiera sig med sin fetischistiska sexualitet och utföra praktiker i enlighet med den så är inte fetischism som fenomen liktydigt med varken identitet eller praktik; snarare kan det ses som att begreppet beskriver en begärsriktning, vad sexualiteten är orienterad mot – vad som på ett generellt plan är föremål för en persons attraktion och dragning, som olika handlingar syftar till att uppleva närhet med. Det begreppsliga området som fetischism sorterar in under kan därmed förstås som materiella begärsriktningar/orienteringar, där fetischism/sakorientering är avgränsat mot könsorientering. [9]

Inre upplevelse

Vad sexualiteten är orienterad mot, som är föremål för attraktion och åtrå, tenderar att slå an de tankar, fantasier och begär som ligger till grund för en individs inre sexualitetsaspekter: Tankemönster och estetiska uppfattningar, önskningar och drömmar, uppfattningar om sensualism och vad som upplevs som viktigt hos en partner, uppfattningar om vad för slags handlingar och uttryck som ger välbefinnande, vad som utgör sex, etcetera. [10]

Även om begreppet fetischism specificerar att en persons sexualitet har en inriktning mot någon sak så säger det inte något om hur stor del av hela sexualiteten som kännetecknas av den; det varierar från person till person hur betydelsefull och definierande som inriktningen mot en sak är för de olika sexualitetsaspekterna och därmed även för en individs helhetssexualitet. [11] Det betyder att för varje sexualitetsaspekt fördelar sig fetischisters upplevelser olika på en skala från mindre till mer betydelsefullt. Att olika sexualitetsaspekter i varierande grad kan kännetecknas av en individs olika orienteringar har på senare tid har börjat benämnas som att sexualiteten kan vara variorienterad. [12]

För många fetischister finns fetischen i tankarna dagligen; när det gäller fantasier som har sexuell karaktär så är det för en del så att fetischen är ständigt närvarande i dessa, men individuell variation förekommer. [13] För en fetischist kan sexualiteten vara en komponent i hur man i vardagen uppmärksammar, estetiskt associerar och lägger märke till saker. Många har mentalt ”med sig” sin fetischism i vardagen så pass att den får individen att reflektera över hur vardagsfenomen relaterar till fetischismen – Exempelvis tänker på hur saker kan framstå som tilltalande om de påminner om fetischen eller hur det vore om människor de möter skulle uttrycka föremålet för begäret. [14] Sådana ”estetiska glasögon” som världen ses igenom, som ger en estetisk dimension och estetiska referensramar, kan ses som en rimlig effekt av alla sexuella orienteringar som följd av att föremålen för sexualiteterna tillskrivs laddning och därmed förknippas med känslor, fantasier och begär. Det är vanligt att fetischister, likt personer med andra sexualiteter, dras till personer och söker partners bland de som på något vis matchar den sexuella orienteringen, har en önskan om förhållande där praktiserande av sexualiteten möjliggörs och drivs av längtan att uppleva gemensamt sex [15] – vilket kan förstås som delar av en allmän önskan hos minoriteter om att kunna leva enligt sexualiteten. [16]

I likhet med hur könsorienterad sexualitet framträder verkar en fetischistisk orientering ofta finnas från ung ålder, inte sällan före 10 års ålder. [17] Den kan finnas hos personer av alla kön. [18]

Likt andra orienteringar är fetischism inget som en individ själv har valt, i linje med hur förekomsten av genomgripande sexuella orienteringar i allmänhet inte ses som en fråga om personliga val. [19] Som andra orienteringar är inte en hos individen etablerad fetischistisk orientering heller något som i allmänhet kan fås att utsläckas; [20] vissa individer verkar ha ändrat sexuell orientering under livets gång [21] men studier pekar mot att en fetischistisk orientering i regel förefaller vara beständig – klinisk litteratur beskriver det som matchar kriterierna som i allmänhet livslångt. [22]

Fetischer

På samma sätt som det finns en kulturdebatt kring frågan om vad kön kan vara, finns inom fetischismforskning en diskussion om vad som egentligen kan vara en sak och till vilken grad som en sak kan ses som förbunden med kringliggande handlingar. I dessa frågor, som stundtals kan ses som dragande åt det filosofiska, finns varierande tolkningar och gränsdragningar. [23]

Fetischismområdet ringas in

Vid tiden för fetischismbegreppets uppkomst användes det för all materiell attraktion, inklusive all könsattraktion med undantag för just det heterosexuella könsbegäret. Med tiden separerades dock fokus som rör begär till kön från fetischismen, [24] varpå begreppets traditionellt vedertagna grundbetydelse började ta form: Materiella begär som inte är kopplade till kön. En strikt ursprunglig tolkning av fetischismen var att det enbart handlade om icke-mänskliga tangerbara objekt, men sedermera har attraktionen till kroppsdelar som inte strikt förknippas med kön och vissa abstraktare ting kommit att inkluderas i olika återgivanden [25] – vilket skulle kunna förstås som att gränsen mellan sak och kön nyanseras.

Olika slags fetischer och vad som egentligen kan vara en sak

Kärleken till materiella ting kallas plastisk kärlek. Dit hör de vanliga fetischgrupperna klädesplagg (såsom skor och korsetter), material (såsom läder och gummi), substanser (såsom blod och gyttja) samt objekt (såsom ballonger). Att tillskriva känslor, fantasier och begär till specifika kroppsdelar som inte förknippas med traditionell sexualitet (könad kropp) såsom hår, händer och fötter kallas partialism. Även om frågan om vad som kan vara en sak öppnar för en viss grad av abstraktion kan många abstrakta saker – såsom specifika företeelser, händelser eller egenskaper som färger eller former – förstås som bottnande i något materiellt som kan transcenderas i och med fetischeringen. [26] Föremålet för det fetischistiska begäret har även förståtts som varande objekt är skilt från subjekt i vid bemärkelse; i klinisk litteratur har detta återgivits av den pragmatiska avgränsningen mot sådant som i sig är levande väsen. [27]

En fetisch är en fetisch för en viss person, inte för alla

Fetischism är något relationellt; en fetisch är en specifik sak som fetischeras av en viss person som har förmåga att uppleva den känslomässiga relationen. Det betyder att det inte finns några saker som alltid är fetischer i sig själva. För de flesta som äger ett par gummistövlar är dessa inget mer än bara ett par gummistövlar. Först när en gummistövelfetischist upplever en passionerad relation till dem – fetischerar dem – övergår de till att bli dennes fetisch. Likaså finns det inte några praktiker som alltid är fetischistiska i sig själva. Många har på sig stickade tröjor utan att det behöver vara ett utlopp för en fetischistisk sexualitet. Först när en person fetischerar stickade tröjor och väljer att ta på sig en sådan för att uppleva sin fetisch blir bärandet av tröjan en fetischistisk praktik för just den personen.

Sexuella stimuli och sexuella preferenser

Man måste skilja mellan vad en individs inre begärsriktning är och de många yttre stimuli som kan trigga sexualdriften. I mångas sexliv förekommer olika redskap såsom sexleksaker och hjälpmedel; dessa är ofta verktyg för att njuta av det som utgör ett fokus för deras sexualitet, snarare än att redskapen själva utgör ett fokus för sexualiteten (fetischeras). Det krävs att en person fetischerar en sak för att den ska vara en fetisch. Klinisk litteratur har i definitioner av fetischism uttryckt detta på lite olika sätt, t.ex. att fokuset ligger på objektet självt och att det därmed inte inbegriper exempelvis genitalstimulerande tillbehör som används i könsorienterad sexualitet. [28] Dessa pragmatiska förtydliganden kan ses som rimmandes med grundförståelsen; att fetischism innebär ett tillskrivande av inneboende kraft i, och en sexualitet riktad mot, objektet i sig. Det finns här en begreppslig skillnad mellan vad en persons sexualitet är orienterad mot och begreppet preferenser, som snarare avser vad individer vill och väljer för att uppleva sina sexualiteter. [29]

Uttryck och behållningar

Fetischismen definierar ju inte några specifika handlingar per se utan avser en orientering som kan komma till uttryck på olika sätt. En fetischistisk handling kan därför rimligtvis ses som en handling som är motiverad av en fetischistisk drivkraft. Men eftersom en individs sexualitet har potential att beröra så mycket – ”en genomgripande livskraft, ett sätt att leva, ett meningsskapande driv”, som filosofen och idéhistorikern Michel Foucault beskrev sexualiteten som [30] – så kan handlingar som har en fetischistisk sexualitet som drivkraft utgöras av så skilda saker som att dagdrömma och att skriva dikter om fetischistisk passion till att ha fetischistisk sex, att leta efter en partner eller att hålla handen med någon som matchar orienteringen. Det är även fullt möjligt att ha en stark fetischistisk sexualitet och samtidigt välja att inte kanalisera den i handlingar alls. Men de specifika handlingar som fetischister väljer att utföra i direkt anslutning till själva fetischobjektet, hur kan dessa förstås? Detta avhandlas här.

Handlingar som appellerar till begäret

Inom begärsteori har många tänkare pekat på hur människors sexualiteter oftast handlar om begär till något som är utanför den egna kroppen [31] med ett tillhörande driv att på olika sätt uppleva, närma sig eller uppgå i föremålet för begäret – strävan efter närhet med föremålet för begäret. Denna begärsmekanism genljuder i poesi och diktning om kärlek: Budskap i stil med ”när vi älskar är vi ett”; det tillfredsställande i att känna sig tydligt sammanförd; lusten att omfamna, omsluta och att vara i och omkring begäret; att uppleva det med alla sinnen och att överväldigas av det; att vara lyckligt varse om närvaron av föremålet för begäret och att känna styrka i relationen till det. Detta kanaliseras i praktiker såsom kramar, smekningar, flirtar, handhållande – och i sexuella sammanhang sexpraktiker med begärsobjektet eller med någon som manifesterar det, som tillgodoser drivet efter närhet med föremålet för begäret.

Den intill könsorienteringen angränsande sakorienteringen kan ofta förstås som närd av samma driv, med praktiker som ofta är liknande: Att vara nära, krama, smeka, att förenas i en känslomässig extas kring begäret, att uppgå i det, den inre tillfredsställelsen av att ha föremålet för begäret närvarande, etcetera – men fetischismen rymmer även möjligheten att uppleva närhet med föremålet för begäret på sätt som är unika för när sexualiteten är riktad mot någon sak: Exakt vilka slags handlingar som praktiserande av en fetisch kan innebära beror på vad det är för någon fetisch, vad som går att göra med saken i fråga. Eftersom det finns fetischister som har relationer till vitt skilda saker så kan praktiserande av en fetisch också innebära vitt skilda handlingar. Vissa fetischer som är starkt förknippade med kroppar ger vissa förutsättningar – kanske tar sig en sådan sexualitet en form som starkare påminner om det traditionella fast har ett annat kroppsfokus. Andra fetischer som är skilda från kroppar kan ge andra förutsättningar, varpå sexualiteten kan ta uttryck som till det yttre i mindre grad liknar traditionell sexualitet.

I allmänhet kan praktiserande av en fetisch handla om att använda saken till vad den vanligtvis används till, att iklä sig den, att manipulera den eller att utföra andra handlingar som medför möjligheten att vara nära fetischen, att uppleva den med många sinnen, att omge sig med den eller att uppleva den på andra sätt. Kanske har handlingarna inslag av att på olika sätt bli sammanförd med begärsobjektet, att överväldigas av det, att uppleva dess närvaro, att vara i en roll som kulturellt förknippas med begärsobjektet, att uppskatta situationer och förehavanden där begärsobjektet tydliggörs – Sådant som appellerar till den specifika fetischens estetik, som gör fetischen påtaglig och som skapar närhet med den; själv eller tillsammans med andra. Kanske kan det även upplevas som behagligt och stämningshöjande att fetischen bara finns med i bakgrunden på ett passivt sätt; att dess blotta närvaro ger ett välbefinnande utan att några ytterligare handlingar krävs. Vad gäller föredragna praktiker finns stor individuell variation.

Ord för praktiken

Att praktisera en fetisch kan även kallas att leva ut, utöva eller uttrycka den. Vissa fetischister kan uppleva sin fetisch genom att klä sig i den, vilket kan kallas att klä upp sig, att klä om, eller så kan man använda något engelskt låneuttryck som att geara upp eller att kitta upp. Att säga att någon klär ut sig brukar inte vara uppskattat eftersom det antyder maskerad utan djupare betydelse.

Uttryckens betydelse och behållning

Vilken betydelse har då fetischistiska uttryck? Meningen bakom handlingar som appellerar till en fetisch behöver inte alltid vara uppenbara för den som utifrån normativa bevekelsegrunder observerar dessa, eftersom en fetischist och en ickefetischist per definition tillskriver känslor, fantasier och begär på lite olika sätt och kan därmed ha olika referensramar när det gäller estetik, skönhet och uppfattningar om vilken behållning som olika handlingar kan tänkas ge.

Att göra olika handlingar som appellerar till en fetisch, eller att uppleva närhet med den på olika sätt, kan ge olika typer av behållningar. I de tidigaste åldrarna förekommer vanligtvis fetischismen utan strikt sexuell laddning medan de mer sexuella aspekterna ofta framträder i pubertetsålder, [32] vilket kan jämföras med snarlika utvecklingar för könsorienterad sexualitet. [33]

Hos vuxna förefaller upplevelsen av fetischistisk praktik kunna vara mångfacetterad, där det förutom det rent sexuella även kan förekomma icke-sexuella behållningar; studier belyser behållningar såsom harmoni, avkoppling, befrielse, mental tillfredsställelse, mysighet, glädje, eufori, romantik, en känsla av att göra det som känns rätt och autentiskt, etcetera. [34] En sammanfattning av de många olika behållningarna kan vara att praktiken kan sägas ge bland annat allmänna välbefinnanden; sexuell upphetsning och sexuell tillfredsställelse; estetik och sensualism; samt identitetsbetonade behållningar, där olika fetischister kan uppleva olika mycket av dessa behållningar vid olika tillfällen.

”När stövelskaften kramar kring benet är det som att bli kramad av en kvinna som man tycker om. Det finns en sensualism.”
Erik, 46, i tidningen Expressen. [35] Uttalandet kan förstås som att Erik förklarar hur sakorienteringen för honom har att göra med de sexualitetsaspekter som de förmodat ickefetischistiska läsarna antagligen förknippar med det kön de är orienterade mot.

Sex

På samma sätt som könsattraherade personer önskar att vara i anslutning till föremålet för sitt begär i sexuella sammanhang, kan fetischister önska det. Hur sex ser ut och vilka handlingar som ingår kan te sig på olika sätt för olika fetischister. Ofta handlar det om att i ett sexuellt sammanhang – tillsammans eller själv – njuta av en fetisch och att dra dess egenskaper och tillhörande praktik till sin spets. Lust kan yttra sig som en önskan att göra fetischen extra påtaglig. Beroende på hur stark och hur fristående den sexuella inriktningen mot fetischen är, och beroende på vilket sätt som den samexisterar med eventuella andra orienteringar (såsom könsattraktion), kan uppfattningen om vilka handlingar som utgör önskvärd sex variera. Vissa kan uppfatta en fetischistisk praktik som en variation och ett inslag i ett sexliv som övergripande liknar traditionellt könsorienterad sexuell samvaro. För andra kan sex utgöras av handlingar som utförs med fetischen som inte liknar de handlingar som förknippas med traditionell könsorienterad sexualitet. Vissa kan ha ett fullgott sexliv med sin fetisch utan att andra mänskliga partners behöver vara inblandade. [36]

Sammanhang

Hur ofta och i vilka sammanhang en fetischist uttrycker sin fetisch varierar, beroende på sammanhang och personlighet. För vissa är utövandet något som bara känns bra i en viss miljö eller med vissa personer, medans andra lever med sin fetisch i vardagen. Även om bland annat fetischister kan uppleva minoritetsstress finns hos sexuella minoriteter ofta en dröm om att kunna leva enligt sexualiteten. [37] Det kan finnas en önskan om att kunna leva ut i många sammanhang: Dels i hemmet och tillsammans med en partner, men många uttrycker även önskemål om att någon sorts praktik vore en del i umgänget med vänner och i offentligheten [38] – vad som skulle kunna tolkas som en längtan efter öppenhet. Så tidigt som 1930 dokumenterades hur det bland fetischister ansågs att det problematiska var svårigheten att leva i ett exkluderande samhälle – inte sexualiteten i sig. [39]

Identitet och läggning

Situationsbredd

Eftersom sakorientering kan vara mer eller mindre betydelsefull för en individ samtidigt som en individs sexualitet även kan kännetecknas av könsorientering i olika grad (eller frånvaro av sådan) finns möjlighet till stor variation vad gäller helheten av människors sexualiteter. För personer som i olika aspekter och grader är orienterade mot olika kön finns vid sidan om begreppen hetero-, bi- och homosexualitet även andra positioner som synliggörs av nyanserande begrepp såsom ”binyfiken”, ”homoromantisk”, ”heteroflexibel”, etcetera. En person som i någon grad är sexuellt orienterad mot kön som liknar hens eget men där detta inte återspeglas i läggning eller identitet kan fångas in med breda begrepp som ”män som har sex med män”. För en annan kan en specifik könsorientering allena vara definierande för sexualiteten, varpå hen kanske identifierar sig som exempelvis ”homosexuell”. För sexualitet orienterad mot sak finns inte samma språkliga nyansrikedom; alla varianter benämns ”fetischism”, vilket kan försvåra en intuitiv förståelse för situationsbredden. Belysanden av olika situationer av fetischism har figurerat sedan tidig sexualpsykologi, bl.a. har fyra situationsexempel varav tre kan förstås som fetischism synliggjorts av sexologerna Havelock Ellis och Paul Gebhard. [40] Uttryckt med ett icke- patologiserande språkbruk och enligt härvarande teoretisk förståelse skulle dessa fyra olika situationsexempel kunna skildras som:

  1. En person har allmänna preferenser för partners eller objekt som traditionellt är associerade till eller färgade av könsroller och könsattraktion. Detta kan ofta förstås som anspelningar på, förlängningar av eller uttryck inom en könsorientering, snarare än att det nödvändigtvis behöver föranleda att fenomenet ses som fetischistiskt.
  1. En person har en fetischistisk sexualitet som är orienterad mot någon sak, men där en könsorientering samtidigt kan förstås som den huvudsakliga faktorn i sexualiteten, resulterande i att sexualitetsaspekter som sexuell praktik, identitet, partnerval, etcetera i stort kännetecknas av könsorienteringen. Detta kan förstås som en samexisterande fetischism.
  1. En person har en fetischistisk sexualitet som är partnerbaserad men som inte har en könsbegärsliknande form, så att fetischismen inte kan uppfattas som en sexualitetskomponent som är underordnad i förhållande till ett könsbegär utan där manipulationer av begärsobjektet utgör sexuella mål som är tillfredsställande i sig. Denna situation, där sakorienteringen kan ses som grundläggande eller definierande för individens sexualitet, var historiskt patologiserad.
  1. En person har en fetischistisk sexualitet där begärsobjektet allena räcker för tillfredsställelse utan att någon partnerbaserad orientering behöver vara relevant. Denna situation, där sakorienteringen kan ses som grundläggande och exklusiv, var historiskt patologiserad.

Identitet och variorientering

Sexuell identitet handlar om hur individen förstår sig själv, hur hen utifrån självförståelsen identifierar sig och beskriver sin sexuella tillhörighet. Det går att använda ett prefix till ordet fetischist för att tydliggöra vad som är ens fetisch; om exempelvis passion ges av läder kan en kalla sig läderfetischist.

Beroende på hur betydelsefull den fetischistiska orienteringen är för en person, och hur den förhåller sig till eventuella övriga sexualitetsfokus, kan den uppfattas som mer eller mindre grundläggande för identiteten. Om en persons sexualitet till största delen kännetecknas av en könsorientering kanske denne identifierar sig främst med denna, exempelvis ”homosexuell”. Om en persons sexualitet till stor del istället slås an av en sakorientering kanske detta reflekteras i hur hen beskriver sig. Eftersom den mänskliga sexualiteten kan vara komplex upplever vissa att det behövs fler än ett ord för att beskriva deras tillhörighet. Exempelvis kan det hända att den eller det som är fokus för en persons sexuella attraktion inte behöver vara detsamma som personen attraheras till romantiskt. Att olika sexualitetsaspekter i varierande grad kan kännetecknas av en individs olika orienteringar har på senare tid har börjat benämnas som att sexualiteten kan vara variorienterad. [41] Lika bra som att det går att anamma ett enda identitetsbegrepp, såsom ”fetischist” eller ”heterosexuell”, går det att anamma en nyanserad variorienterad kombination, exempelvis ”biromantisk demisexuell plastfetischist”. Personer vars sexualiteter definieras av den fetischistiska attraktionen till någon sak, snarare än av sexuell attraktion till något kön, har möjlighet att beskriva sig med begreppet pansexualitet, i bemärkelsen att attraktion och åtrå förekommer oavsett kön. [42]

Vad en person väljer att benämna sig som är givetvis upp till hen själv. Identifikationsprocessen är dock inte fri från påverkan av sociala normer; samtidens politiska och kulturella situationer kan påverka individer till att tillskriva sina sexualitetsfokus olika betydelse. Idag finns en stark sexualnorm som skapar en social förväntan på individer att förstå sina sexualiteter främst utifrån hur de relaterar till kön – en könsorienteringsnorm. Till och med svensk lagstiftning, som formar hur människor tänker kring ämnet, påbjuder att alla individer ska förstå sig själva som främst könsorienterade. Detta kan ses som försvårande av bildandet av sexuella identiteter kring andra sexualitetsfokus än kön. [43]

Sexuell läggning

Vad som får räknas som sexuell läggning är till stor del en språklig och kulturell fråga. [44]

Sexualvetenskapligt har det att göra med vilken begärsriktning som övergripande är definierande för en individs erotiska responser. [45] Den sexualvetenskapliga förståelsen utgår från orienteringen, men begreppet läggning har en ytterligare betydelse av att det rör sig om en grundläggande egenskap; [46] alltså att begreppet avser hur en individ på ett grundläggande sätt är sexuellt orienterad. Detta kan ses som rimmande med en vedertagen betydelse av hur personer är lagda i allmänhet; åsyftandes inre egenskaper som styr handlandet. [47] Vid bedömande av en individs läggning har det varit sexologiskt etablerat att förutom en persons inre orientering även beakta hur denne själv identifierar sig. [48]

Eftersom fetischism kan vara både mer och mindre betydelsefullt för helheten av en persons sexualitet, samtidigt som personens sexualitet även kan kännetecknas av exempelvis en orientering mot något kön i varierande grad, och då personer under omvärldens inflytande dessutom kan förstå och identifiera sig själva på olika sätt, kan man inte uttala sig kategoriskt om vad alla fetischisters sexuella läggningar är. Som tidigare nämnts finns sakorientering ofta från ung ålder, är i regel icke-självvald, varaktig och kan i varierande grad vara grundläggande för individers helhetssexualiteter. Därmed är det möjligt att det principiella orienteringskravet kan uppfyllas; kvar står att en individ själv bör identifiera sig med orienteringen och eventuellt också ge uttryck för den i praktiker. Detta illustreras av följande:

”Jag har varit fetischist sen jag var 5 eller 6 år gammal, inte en enda gång i livet har jag tänt på någonting utöver min fetisch. Därför tycker jag det är lämpligt att beskriva min sexuella läggning som fetischist. Min sexualitet har alltid varit stark men trots det har jag under lång tid funderat på om jag är asexuell, det var innan jag insåg att sexuella känslor och tankar inte behöver handla om samlag eller andra traditionella saker för att vara giltiga. … Min dröm är att träffa personen som [matchar min läggning].”
Kvinna, 31 år, fetischist. [49] Citatet kan förstås som att personen uttrycker hur en fetischistisk orientering alltid varit definierande för hennes läggning och hur en normativ kultur i vilken hennes sexualitet inte representerats har försvårat för henne att identifiera sig med sin sexualitet.

Vid sidan om det sexualvetenskapliga förhållningssättet till sexualitet förekommer i Sverige även en politisk-juridisk definition av sexuell läggning som utgår från en förenklad och selektiv bild av hur en person kan vara sexuellt lagd. Den har sitt ursprung i ett politiskt lagstiftningsprojekt på 1980- och 1990-talet. När man då lagstiftade kring sexualitet hade man som främsta politiska syfte att framhålla att samkönad attraktion är lika giltig som olikkönad attraktion, varpå man konstruerade övriga begärsriktningar som irrelevanta. Detta har resulterat i att staten har slagit fast att hur individer är lagda kan enbart ha att göra med hur de relaterar sexuellt till kön. [50]

Lagstiftning tenderar att styra hur människor tänker; när politisk-juridiska definitioner istället för sexualvetenskap framhålls som högsta ämnesauktoritet försvåras möjligheten att tala om andra sätt som människor kan vara sexuellt lagda på. I andra länder kan en liknande politisering försvåra samtalet om andra begrepp, såsom ”sexual orientation” i USA. Filosofen och idéhistorikern Michel Foucault benämner detta fenomen, där olika maktfaktorer gemensamt främjar vissa perspektiv till den grad att de uppnår hegemonisk status och kväser alternativ, som en sanningsregim. [51] Även queerteoretiker såsom Judith Butler har kritiserat det allmänna förfarandet; hur en juridisk cementering av förenklade budskap om marginaliserade grupper riskerar att omintetgöra nyanserade perspektiv och sabotera en bredare rättighetskamp. [52] För att kunna förstå och tala om fetischistisk sexualitet kan det därmed ses som viktigt att hålla samtalet på en nyanserad, normmedveten och ickepolitiserad nivå.

Litteraturförteckning

American Psychiatric Association. (2000). DSM-IV-TR. Washington, DC.

American Psychiatric Association. (2013). DSM-V. Arlington.

Bancroft, J. (2009). Human Sexuality and Its Problems (3 uppl.). Edinburgh: Churchill Livingstone Elsevier.

Binet, A. (1887). Le Fétichisme dans l'amour: Etude de psychologie morbide. Revue philosophique (24).

Butler, J. (1997). Excitable speech: A politics of the performative. New York: Routledge.

Böhme, H. (2014). Fetishism and Culture: A Different Theory of Modernity. De Gruyter.

Canguilhem, G. (1991). The Normal and the Pathological. New York: Zone Books.

Deleuze, G., & Guattari, F. (1983). Anti-Oedipus: Capitalism and Schizophrenia. Minneapolis: University of Minnesota Press.

Docter, R. F. (1988). Transvestites and Transsexuals. New York: Plenum Press.

Egidius, H. (2005). Psykologilexikon (3 uppl.). Stockholm: Natur och kultur.

Ellis, H. (1939). Psychology of Sex. London: William Heinemann (Medical books) Ltd.

Expressen. (den 14 april 2006). Erik är transvestit och fetischist. Expressen .

Expressen. (den 10 september 2007). Vi är alla fetischister. Hämtat från https://www.expressen.se/halsoliv/vi-ar-alla- fetischister/ den 25 11 2021

Fiedler, P. (2004). Sexuelle Orientierung und Sexuelle Abweichung.

Foucault, M. (1980). Power/Knowledge. Selected interviews and other writings 1972-1977. New York: Pantheon.

Freud, S. (1927). Fetishism. Miscellaneous Papers , 5, 198-204.

Hill, M. J., & Jones, B. E. (2002). Mental health issues in lesbian, gay, bisexual, and transgender communities. Washington, D.C.: American Psychiatric Association.

Hulter, B. (2004). Sexualitet och hälsa: begränsningar och möjligheter. Lund: Studentlitteratur.

Johansson, P. M. (2020). Psykoanalys och filosofi. i A. Burman, M. Sá Cavalcante Schuback, & S. Myrebøe, En plats för tänkande - Essäer om universitetet och filosofin (ss. 133-156). Stockholm: Södertörns högskola.

Laskar, P. (2005). Ett bidrag till heterosexualitetens historia: kön, sexualitet och njutningsformer i sexhandböcker 1800-1920. Stockholm: Modernista.

Laurent, E. (1905). Les Perversions sexuelles: Fétichistes et érotomanes. Paris: Vigot.

LGBTA Wiki. (2020). Varioriented. Hämtat från https://lgbta.wikia.org/wiki/Varioriented den 06 12 2020

Lundberg, P. O., & Löfgren-Mårtenson, L. (Red.). (2010). Sexologi (3 uppl.). Stockholm: Liber.

Nationalencyklopedin. (2022). Preferens. Hämtat från https://www-ne- se.ezp.sub.su.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/preferens den 18 jan 2021

Nationalencyklopedin. (2020). Sexualitet. Hämtat från https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/sexualitet den 15 November 2020

Natur & Kultur. (2020). Sexuell orientering. (Natur & Kultur) Hämtat från Psykologilexikon: https://www.psykologiguiden.se/psykologilexikon?Lookup=sexuell+orientering den 13 november 2020

Nilsson, R. (2008). Foucault: en introduktion. Malmö: Égalité.

Nilsson-Jatko, D. (2020). Fetischism, läggning och lag - En kvantitativ analys av en sexuell minoritets relation till lagstadgad läggning. Stockholm: Stockholms universitet.

Nilsson-Jatko, D. (2021). Sexualitet bortom kön: Fetischism som synliggörare av könsorienteringsnormen. Stockholm: Stockholms universitet.

Reiter, L. (1989). Sexual Orientation, Sexual Identity, and The Question of Choice. Clinical Social Work Journal , 17.

RFSL. (2015). Sexuell läggning. Hämtat från https://web.archive.org/web/20150316001203/http://www.rfsl.se/?p=414 den 16 03 2015

Richardson, D. (1984). The Dilemma of Essentiality in Homosexual Theory. Journal of homosexuality , 9, 79-90.

Schönnesson, L. (1994). Sexologi (1 uppl.). (P. O. Lundberg, Red.) Stockholm: Liber utbildning/Almqvist & Wiksell medicin.

Scorolli, C., Ghirlanda, S., Enquist, M., Zattoni, S., & Jannini, E. A. (2007). Relative prevalence of different fetishes. International Journal of Impotence Research (19).

Sex and Society. (2010). Singapore: Marshall Cavendish.

Sperner, E. (2019). Fetish Identity A Collaborative Auto-phenomenographic Approach to Reframe Sexual Fetishism.

Stekel, W. (1930). Sexual Aberrations: The Phenomena Of Fetishism In Relation To Sex.

Svenska Akademien. (2009). Svensk ordbok. Stockholm: Nordstedt.

Ullerstam, L. (1965). De erotiska minoriteterna. Göteborg: Zinderman .

WHO. (1993). International classification of diseases (10 uppl.).

Noter

[1] (Nilsson, 2008)

[2] (Nationalencyklopedin, Sexualitet, 2020)

[3] (Böhme, 2014)

[4] (Böhme, 2014)

[5] (Scorolli, Ghirlanda, Enquist, Zattoni, & Jannini, 2007)

[6] (Expressen, 2007)

[7] (Böhme, 2014)

[8] (Laurent, 1905; Binet, 1887)

[9] (Nilsson-Jatko, 2021)

[10] (Lundberg & Löfgren-Mårtenson, 2010; Reiter, 1989; Hulter, 2004; Sperner, 2019; Nilsson-Jatko, 2020)

[11] (WHO, 1993; Nilsson-Jatko, 2020; Ullerstam, 1965; Canguilhem, 1991)

[12] (LGBTA Wiki, 2020)

[13] (American Psychiatric Association, 2013; Nilsson-Jatko, 2020)

[14] (Nilsson-Jatko, 2020)

[15] (Nilsson-Jatko, 2020)

[16] (Hulter, 2004)

[17] (Fiedler, 2004; Docter, 1988, s. 107; American Psychiatric Association, 2013; Nilsson-Jatko, 2020)

[18] (Böhme, 2014)

[19] (Bancroft, 2009; Reiter, 1989, ss. 138, 140; Nilsson-Jatko, 2020; Sperner, 2019, s. 34)

[20] (Docter, 1988, s. 107)

[21] (Richardson, 1984)

[22] (American Psychiatric Association, 2000; Nilsson-Jatko, 2020)

[23] (Böhme, 2014)

[24] (Laskar, 2005)

[25] (American Psychiatric Association, 2013)

[26] (Böhme, 2014; Binet, 1887)

[27] (American Psychiatric Association, 2013)

[28] (American Psychiatric Association, 2013)

[29] (Egidius, 2005; Nationalencyklopedin, 2022)

[30] (Nilsson, 2008)

[31] (Johansson, 2020, s. 142 ff; Deleuze & Guattari, 1983)

[32] (Fiedler, 2004, s. 200; Docter, 1988, s. 107)

[33] (Lundberg & Löfgren-Mårtenson, 2010, s. 88)

[34] (Nilsson-Jatko, 2020; Sperner, 2019)

[35] (Expressen, 2006)

[36] (Freud, 1927; Ullerstam, 1965, s. 118; Canguilhem, 1991, s. 37; Sperner, 2019, s. 40)

[37] (Hulter, 2004)

[38] (Nilsson-Jatko, 2020)

[39] (Stekel, 1930)

[40] (Ellis, 1939; Docter, 1988, s. 107)

[41] (LGBTA Wiki, 2020)

[42] (Hill & Jones, 2002; Sex and Society, 2010)

[43] (Nilsson-Jatko, 2021)

[44] (Hulter, 2004)

[45] (Reiter, 1989)

[46] (Natur & Kultur, 2020; Reiter, 1989)

[47] (Svenska Akademien, 2009)

[48] (Schönnesson, 1994; RFSL, 2015)

[49] (Nilsson-Jatko, 2020)

[50] (Nilsson-Jatko, 2021)

[51] (Foucault, 1980)

[52] (Butler, 1997)

Detta är ett levande dokument. Innehållet uppdateras löpande.

© 2016 – 2022